Joseph

Idag kom ett luciatåg förbi på min lektion. Jag tyckte det var jättemysigt men tyvärr förstörde eleverna stämningen lite, tycker jag i alla fall. Lucia är nog den vackraste högtiden som finns kvar i Sverige. Ni kanske tänker, men Joseph - jul och påsk. Jo jag håller med om jul och påsk men i de flesta svenska hem har dessa helt tappat innebörden och handlar mest om mat och prylar. Lucia är mycket sång om hur ljuset och hoppet kommer åter. Det fick mig att tänka hur mysigt det vore om ett luciatåg kom på söndag. Tyvärr är jag inte hemma förrän söndag em någon gång, och det är väl inte så vanligt med luciatåg som är ute och går, men tanken var skön iaf.

… men det stinker i trappuppgången. Jag bryr mig egentligen inte över lukten för jag är inte i trappuppgången särskilt länge, men jag tycker om det. Inte stanken alltså utan resultatet av vad som sker. Det målas om nämligen och även om det kanske inte är det allra snyggaste så är det definitivt fräschare.

Usch, jag måste lära mig att inte stressa så mycket, men det går bara inte. Det är för många saker som måste vara klara. Om det är provrättning, provskrivning, göra övningsprov/diagnoser och lösningar, skriva arbete för fortbildningskurs… De senaste tre dagarna har jag jobbat 39 timmar, hela veckan 58 (och då har jag försummat arbete jag i normala fall gör). Jag ska försöka lugna ner mig nu över helgen, behöver få klart det där arbetet (”vad är allt gjort av”) och diagnosen + lösningar. Förhoppningsvis ska det gå bra. Förhoppningsvis får jag något värt att fira på onsdag. På tisdag sker redovisningen av arbetet jag och min kollega gör, och resultatet i mattetävlingen vi deltagit i publiceras (preliminärt). För er som är nyfikna finns även de uppgifter som tävlingen har bestått av.

Varför har jag missat detta programet? Det är ju ett jätteintressant (för mig i alla fall). Jag tänkte sprida ett para tankar jag fick om dagens ämnen.

Ena ämnet var att i Luleå kommun (tror jag det var) talas det om att skjuta till lite extra pengar till skolor beroende på antal pojkar med anledningen till att pojkar presterar sämre i skolan. Det verkar som att och jag tror att många tycker att detta är alldeles befäng, korkat, idiotiskt och orättvist. Det är inte jämställt. Länge har elever “med speciella behov” fått mer resurser och jag ser inte varför detta är mer orättvist. Min syn på vad som är rättvist är att alla elever ska få chansen att utvecklas, inte att alla ska få chansen att få samma betyg. Precis som de mindre duktiga eleverna ska få chansen att bli duktigare och bättre så ska de duktigare eleverna få lika mycket chans att bli duktigare. Det är min syn på rättvisa i alla fall, att alla ska få bli lika mycket bättre än när de började.

Nästa ämne var om elever ska få överklaga betyg. Jag har ingen aning om hur det är tänkt att en överklagan skulle fungera. Betyget kommer inte som en total chock för en elev. Komunikation mellan elever och lärare finns ju faktiskt och då är det ju en underbar möjlighet för diskussion om betyget. Antag nu att en elev överklagar ett betyg. Då får ja två frågor i huvudet till att börja med. Kan läraren ha fel? Kan eleven ha fel? De här två frågorna leder till en annan fråga, hur vet man vem om någon som har fel. Så som betygkriterierna är skrivna är det inte lätt sak att veta. Om ni är nyfikna hur betygskriterier ser ut så länkar jag här till Matematik A. Om läraren inte kan avgöra det, vem kan göra det bättre? Händer det då? Förmodligen, men inte ofta. Klagar en elev och vill få högre betyg än vad han/hon borde få? Det tror jag händer otroligt mycket mer än det föregående. Jag tror även att något vanligare förekommande är att elever får högre betyg än de borde få.

Men men - nog om det.

Jag såg något URprogram på tv där det handlar om stress i skolan. En av de statiska siffrorna jag minns var att för 20 år sedan hade 1/10 flickor stressrelaterade problem och idag har 1/3 stressrelaterade problem. Då var det ett par saker jag började fundera på.

Varför pratar de bara om stressade flickor? Det måste väl vara för att killar inte till lika stor utsträckning är stressad, det skulle ju “förstöra” statistiken och inte låta lika illa. Då kan jag inte låta bli att undra varför det är så. Det sägs att tjejer har bättre resultat och arbetar mer i skolan (om det är sant eller inte vet jag ej).

Varför är det så mycket mer nu jämfört med för 20 år sedan? Kan det vara så att ungdomar idag är gnälligare, njä inte så mycket skulle jag tro. Är det mer skolarbete då kanske? Nä, där tror jag det är antingen lika mycket eller mindre idag. Vad är det då Joseph? Jag tror det är allt som sker efter skolan, men det är skolan som klandras för stressen. Om det är hunden, idrotten, tv-/dataspelen, ständig möjlighet till internet och tv-program… En sak till som jag har märkt på skolan där jag jobbar som var helt nytt för mig. Eleverna har jobb, sommarjobb förstår jag men de jobbar helger och vissa kvällar utöver sina fritidsaktiviteter. Ingen jag kände på gymnasiet hade jobb då. Hur ska man hinna med det? Det heter ju skolarbete av en anledning, för det är ett arbete.

Jag tror att skolan (i allmänhet) anklagas för många saker som den egentligen inte är skolans fel.

Det är tredje dagen i rad jag går hem från jobbet sist (samtliga tillfällen 18.30 eller senare). Så jag knallar hem i mörkret, lägger mig på soffan och vilar en stund, lagar mat och äter den innan jag försöker få lite mer arbete gjort men det är svårt. Så idag är jag riktigt trötter. Helgen ska bli skoj då min kusin kommer och hälsar på. Då blir det lite tv-spel, god mat och definitivt någon bra actionrulle för att inviga mitt hemmabiosystem till det ändamålet =)

Det var längesen jag var så här arg. Jag borde väl inte bli arg på mina elever men aaaaargh. Jag är inte arg på alla elever men när det börjat smittar det lätt över på andra elever som inte berört mig direkt. Allt blir bara kasst när jag blir arg. Det blir rörigt i mitt huvud och jag kommer helt av mig från min lektionsplan. Det betyder i sin tur att det är svårt att ta lära av det som händer på lektionen och en lektion är bortkastad, som om jag inte redan hade för få. Jag förstår inte vad det jag gör så illa att jag förtjänar det heller men det kanske är svårt att förstå att lärare också har känslor.

Nu måste försöka lugna ner mig för jag vill inte vara uppjagad när jag går på bröllopet ikväll.

För ett par dagar sedan kom jag hem från en studieresa. Det finns massa att berätta och jag kommer inte skriva mycket här. Men jag var på studieresa, åkte till CERN och lärde mig saker till höger och vänster. För er som inte har en aning om vad CERN är så kan det kort och förenklat beskrivas som ett center för försök med kärn- och partikelfysik. Ligger över gränsen mellan Schweiz och Frankrike precis utanför Geneve. Hela dagarna spenderades på CERN och kvällarna kunde vi gå ut i Geneve och ha kul. Sista dagen åt jag den godaste måltiden jag någonsin ätit. Mammas mat är jättegod men detta slog allt. Det var nötköttsbitar (olika delar av kossan) som var perfekt stekta med klyftpotatis, fint grillade grönsaker och grönpepparsås. Visserligen kostade maten en hel del också men gott var det verkligen.

Jag har fått veta att i Änglar och Demoner (en bok av Dan Brown som blivit filmatiserad) så spenderas en del tid på CERN för att stjäla antimateria för att bomba vatikanen eller nått liknande. Jag har själv varken läst boken eller sett filmen så jag vet inte riktigt. Så när jag var på CERN fick vi bland annat besöka AD (Anti proton Decelerator) där antiprotoner skapas och studeras (även Antiväte skapas men kan inte studeras). På väg ner till deceleratorn ser vi längst ner i källarn precis innan dörren till deceleratorn finns en “svarta tavlan” med diverse uträkningar och formler på. Längst upp på tavlan står “Secret plan to blow up the Vatican” och det lockade fram ett gigantiskt skratt.

Ja, roligare lördagar finns verkligen, men jag visste vad jag gav mig in på. Belöningen är ju ganska trevlig. Vad är det som är så tråkigt då? Jo att sitta vakt på högskoleprovet. Ni kanske tror att det är slappt att göra det men det är det faktiskt inte. Jag menas inte att det är ett fysiskt tungt arbete men däreomt tär det på det mentala planet. Jag ska försöka beskriva så bra som möjligt vad det är jag gör så kanske ni får viss förståelse.

För min del börjar det klockan 7.30 (nej jag vet inte så tidigt men tidigare än de som skriver). Då är det dags att ställa i ordning provsalen, numrera bänkarna och hämta ut lådor med proven. Sedan kommer provskrivarnavid 8.30 och då är det dags att introducera dem och demonstrera hur högskoleprovet går till. Sedan samlar jag in de två första bladen som består av personinformation. Då är det strax dags för första problocket (kl 9). Det är nu det jobbiga börjar. Provtiden för varje block är 50 minuter. Innan dessa femtio minuter börjar delar jag ut provhäften så de kan läsa instruktionen till just delen. De får någon minut till det sen är det dags att starta. Under de nästkommande 50 minutrarna är det min uppgift att kontrollera id-handling, som tar en eller två minuter. De resterande 48 minutrarna ska jag sitta vaken och alert för att se till att ingenting händer i klassrummet. Så jag tittar runt i klassrummet, där ingenting händer, och ser till att det fortsätter att hända ingenting. Vad kan jag göra under tiden då? Jo, jag måste ha min fokus på att se så att ingentinget fortsätter att ske och jag får titta på klockan (jag ska nämligen “varna” när fem minuter av tiden återstår). När provtiden är över samlar jag in alla prov och svarspapper, sorterar dem i nummer ordning och signerar dem. Det var väl inte så jobbigt tänker ni kanske nu? Njä, ett sådant pass går väl bra, men det återstår fyra sådana pass. Ju längre fram vi kommer under dagen ju svårare blir det att vaket hålla ordning i ingentinget.

Tillslut så har det femte och sista provblocket passerat. Då är det dags att sortera om (lite annan ordning som inte kunde göras förrän alla prov var klara). Så efter fyra timmar av att skapa ordning i ingenting och efter 170 signaturer är man seg i huvudet.

Vill ni prova på det så har jag ett exempel på vad ni kan göra. Sätt er på ert rum, gärna på en halvt obekväm stol (ni minns väl hur det var i skolan). Ta fram två högar papper med 25 blad i varje hög. Lägg dem i en hög men var nogrann att papprena kommer från varannan hög. Dessutom ska ni signera vart annat papper. Nu när det är gjort så är det dags att titta på möblerna och se till att de inte trillar omkull. Ni måste sitta stilla på stolen för att inte störa  möblerna. Ni måste vara vakna och alert, får inte distraheras av något. Ni får inte använda telefonen, dator, papper eller något annat utan fokusera på möblerna. Sitt och gör det i 50 minuter (glöm inte att säga när 5 minuter är kvar). Tyckte ni att det var en bagatell. Gör samma sak fyra gånger till. Ni får en lunchrast 50 minuter efter tredje blocket.

Nu låter det som att jag sitter och klagar men det är inte min mening.  Visst, det är segt, tråkigt och mentalt jobbigt, men  ingen har tvingat mig och som sagt så är belöninen för det trevlig. Min avsikt är mest för att ni ska få en aning om hur det är.

Bara en snabb liten kommentar. Om det var oklart så uppdateras min filmlista allt eftersom mina filmer uppdateras. Något du vill låna så säg till!